Så går en dopingkontroll till
Alla som utövar idrott och är medlem i en förening ansluten till Riksidrottsförbundet är skyldiga att ställa upp på dopingkontroll. Dopingkontrollerna kan ske var och när som helst utan förvarning.
Det är viktigt att idrottsutövaren känner sig trygg och vet att kontrollen genomförs på rätt sätt. Även ledare och övrig stödpersonal har ett ansvar att se till att dopingkontrollen kan genomföras. Vi har tagit fram en folder och en film som beskriver idrottsutövarens rättigheter och skyldigheter i samband med en dopingkontroll.
Foldern beskriver steg för steg hur en dopingkontroll går till. Den finns på både svenska och engelska och kan beställas kostnadsfritt från Antidoping Sverige.
Folder Dopingkontroll - Svenska
Folder Dopingkontroll - Engelska
Vem kan testas och när?
Alla som utövar idrott och är medlem i en förening ansluten till Riksidrottsförbundet är skyldiga att ställa upp på dopingkontroll. Det gäller även idrottare som inte är medlem, men som deltar i tävling, träningsläger eller annan aktivitet som Specialidrottsförbunden sanktionerar. Även motionärer som tränar i föreningar kopplade till Riksidrottsförbundet måste följa idrottens dopingregler och således låta sig dopingtestas. De fullständiga reglerna finns i Idrottens antidopingreglemente.
Om en idrottsutövare avviker från platsen eller vägrar ställa upp på kontroll, kan resultatet bli fyra års avstängning. Dopingkontrollerna kan ske var och när som helst utan förvarning. De kan ske i samband med tävling, men också under träning eller i hemmet. Dopingkontrollerna genomförs företrädelsevis på elitnivå och i åldersintervallet 18-40 år, men det är inte ovanligt att även andra kategorier kallas till kontroll.
Vid utlandsvistelse kan svenska idrottare bli dopingkontrollerade av det besökta landets antidopingorganisation, under förutsättning att de också antagit Världsantidopingkoden. Svenska elitidrottare som tävlar på internationell nivå kan även kontrolleras av funktionärer utsända av ett internationellt specialidrottsförbund eller WADA.
Att en person väljs ut till dopingkontroll kan ha många olika orsaker, vilka inte behöver redogöras av dopingkontrollfunktionären. Men det kan till exempel handla om tävlingsnivå, resultatutveckling, biologiska profiler (blod- och steroidpass) eller tipslämning. Det kan också vara slumpen som avgör. Till grund för distribution av tester och specialanalyser mellan olika idrotter har vi en strategisk plan som tar hänsyn till många olika aspekter, som dopinghistorik, preventivt arbete inom respektive förbund och en uppskattning av individuell vinning av att dopa sig i den aktuella idrotten i form av fysisk effekt, ekonomi, status m.m.
Urin- och blodprov/Biologiska pass
Vanligtvis tas urinprov, men även blodprov kan tas vid en dopingkontroll. Olika typer av substanser kan analyseras i respektive prov under olika tidsintervaller. Alla utövare som lämnar ett urinprov får ett ”steroidpass”. För vissa idrottsutövare tas även blod till ett ”blodpass”. Prover jämförs då med en serie tidigare tester som gjorts på samma idrottare. Då blir det möjligt att kompensera för genetiska skillnader och bättre uppfatta avvikelser från den individuella profilen. Förändringar i de biologiska markörerna kan på så vis avslöja doping, utan att förbjudna substanser upptäckts i analysen.
Med hjälp av biologiska pass kan man:
- Planera riktade kontroller, så kallad intelligent testning.
- Beställa specialanalyser på redan inhämtade prov samt identifiera vilka prov som ska långtidsförvaras (frysas i upp till tio år för senare analys).
- Uppmärksamma och anmäla brott mot dopingreglerna.
- Samla bevis i en större utredning.