Kosttillskott kan innehålla doping

I många av dopingfallen har den dopingklassade substansen inte funnits med i innehållsdeklarationen på kosttillskottet. Produkten har varit kontaminerad eller så har tillverkaren medvetet utelämnat den informationen. Det rör sig vanligtvis om någon form av stimulantia eller anabola steroider. På senare tid har den förbjudna beta-2-agonisten higenamin också förekommit i dopingärenden kopplade till kosttillskott. Vanligen är koncentrationen av förbjudna substanser låg i sådana föroreningar, men de spåras ändå vid den numera mycket känsliga analysen av dopingprov.

Vid andra tillfällen har utövare använt kosttillskott som innehåller dopingklassad substans som är deklarerad på burken. Det kan bero på att utövaren inte är påläst och därmed inte förstår att substansen finns på dopinglistan, eller att den förbjudna substansen är skriven med ett annat namn än det som anges i dopinglistan. Flertalet av den här typen av dopingfall kan kopplas till användning av tillskott i pulverform som innehållit metylhexanamin som är en stimulantia som är förbjuden att använda i samband med tävling. Ofta finns metylhexanamin i produktens innehållsdeklaration, men den skrivs med andra namn som geranium, 1,3-dimetylamylamin eller pentylamin. Det används 18 olika namn på substansen metylhexanamin i kosttillskottsindustrin, vilket gör det svårt att jämföra innehållsdeklarationen med dopinglistan.

Det är oftast i kosttillskott som marknadsförs med prestationshöjande effekt som dopingklassade substanser hittas. Vi varnar därför särskilt för kosttillskott som utlovar någon av följande effekter:

• ökad muskeltillväxt och styrka
• ökat fettförbränning och snabb viktminskning
• uppiggande eller hormonreglerande.

Ett filmat webbinarie från februari 2024 om ett dopingfall orsakat av kosttillskott 

SARMS

Under de senaste åren har designersteroider och selektiva androgenreceptormodulatorer (SARM) sålts som kosttillskott i ett antal länder, inkluderat Sverige, trots att de fortfarande undergår kliniska prövningar för att bli godkända som läkemedel och därmed skulle kunna anses vara förbjudna att saluföra. Dessa substanser är dopingklassade enligt idrottens regler och förbjudna vid både träning och tävling.

Antidoping Sverige godkänner inte kosttillskott

Flera kosttillskottsproducenter har hävdat att antidopingorganisationer eller WADA-ackrediterade dopinglaboratorier har godkänt deras kosttillskott vilket givetvis inte är sant. Vare sig WADA eller Antidoping Sverige godkänner eller rekommenderar några kosttillskott. Av WADA ackrediterade laboratorier är dessutom förbjudna att utföra analyser på kosttillskott om de inte är kopplade direkt till pågående dopingutredningar.

Tillsyn av kosttillskott i Sverige

Kosttillskott omfattas inte av samma strikta krav för dokumentation av innehåll, effekt, biverkningar och interaktioner som läkemedel. Livsmedelsverket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet men utövar ytterst begränsad kontroll av kosttillskott. I Sverige är varje enskild kommun ansvarig för tillsynen av kosttillskott. Det innebär i praktiken att det i flertalet kommuner inte alls förekommer kontroll av kosttillskott medan några kommuner periodvis genomför vissa insatser. Varje kommun kan endast besluta om saluförbud för produkter i den egna kommunen. Ett tips är att kolla med din egen kommun om de utövar någon tillsyn av kosttillskott. 

Sveriges Riksidrottsförbund har föreslagit flera åtgärder som skulle förbättra förutsättningarna för tillsynen av kosttillskott och minska riskerna för doping via kosttillskott. Förslaget har presenterats för ansvariga politiker och myndigheter. Läs förslaget här.

Läs gärna Livsmedelsverkets information om kosttillskott här.