Olika former av doping

Anabola Androgena Steroider (AAS) 

Det vanligaste fuskpreparatet bland såväl elitidrottare som motionärer är Anabola androgena steroider (AAS) som är syntetiska kopior av det manliga könshormonet testosteron och har både anabol och androgen effekt. AAS stimulerar musklerna att växa snabbt. När testosteron tillförs utifrån minskar eller upphör den egna naturliga produktionen av testosteron som hos män sker främst i testiklarna. Detta kan leda till biverkningar som problem med potensen, problem med hjärnans kognitiva funktioner och problem med blodfetter.

Exempel på biverkningar för män är acne på överkroppen, förstorade bröstkörtlar, krympande testiklar, aggressivitet, depression och förändringar i humör och självförtroende.

Exempel på biverkningar för kvinnor är oregelbunden mens, förstorad klitoris, ökad behåring på kroppen och mörkare röst.

Det finns hundratals olika AAS-preparat på marknaden i form av tabletter och ampuller med injektionsvätska. De vanligaste missbrukade preparaten är metandienon, testosteron och nandrolon.

På Dopingjourens webbplats finns mer att läsa om AAS. 

Bloddoping

Bloddoping förekommer främst inom uthållighetsidrotter på elitnivå. Det går i korthet ut på att med förbjudna metoder öka mängden röda blodkroppar i blodet och därmed öka syreupptagningsförmågan. Det finns några huvudsakliga metoder att bloddopa sig.

Autolog bloddoping där man tappar sitt eget blod vid ett eller flera tillfällen och separerar de röda blodkropparna som kyl- eller fryslagras för att sedan återinföras några dagar innan en viktig tävling.

Homolog bloddoping innebär att man använder lagrat blod från en annan person med samma blodgrupp. En tredje och enklare metod är att injicera Erytropoetin (EPO) som är ett hormon som stimulerar kroppen att producera röda blodkroppar. Det finns även andra substanser som kan ge liknande effekter som EPO.

Doping via bruk av läkemedel 

Det kan handla om självmedicinering eller om slarv och okunskap om gällande dopingregler. Oavsett varför man använt ett läkemedel så är det personliga ansvaret detsamma. Ett bra hjälpmedel för att se vilka mediciner som klassas som doping är Antidoping Sveriges Läkemedelssök. Behöver en idrottsutövare av medicinska skäl använda ett dopingklassat läkemedel kan en medicinsk dispens komma att beviljas. 

Doping via kosttillskott som innehåller dopingklassade substanser

Många svenska idrottare på internationell elitnivå uppger att de inte använder kosttillskott utan satsar på fullvärdig kost istället. Risken att få i sig dopingklassade substanser är störst vid bruk av kosttillskott som utlovar ökad vikt, styrka eller prestation. Den vanligaste dopingsubstansen i kosttillskott är amfetaminliknande stimulantia. Det förekommer även kosttillskott som är preparerade med substanser som omvandlas till AAS eller påverkar den egna produktionen av hormoner. 

Doping via droger

Cannabis och kokain klassas som doping om de intas i anslutning till tävling. På senare år har antalet drogrelaterade dopingfall ökat bland elitidrottare. Det handlar oftast om idrottare som drogar sig av andra skäl än att fuska i sin idrott. Men det är en oroande trend då dessa droger också är förbjudna att använda enligt den svenska narkotikastrafflagen.