Nationellt antidopingarbete
Antidopingarbetet bedrivs i alla led inom idrotten och inte bara genom arbetet som görs av Antidoping Sverige. Därtill finns även aktörer som arbetar med att motverka samhällsdopingen.
Antidoping Sverige har för tillfället endast uppdraget för antidopingarbete inom idrotten, men ser välkommet på ett utökat uppdrag i framtiden. Här beskriver vi de aktörer som på något sätt är engagerade och ansvarar för antidopingarbetet i Sverige.
Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlade organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Sedan 1980-talet fram till 2020 har RF även styrt och samordnat det svenska antidopingarbetet. När den globala Världsantidopingkoden infördes år 2004 var det naturligt att RF också blev utsedd att vara Sveriges Nationella Antidopingorganisation. Det som i Världsantidopingkoden benämns som NADO. De svenska dopingreglerna och antidopingarbetet styrs av de globala reglerna i koden. Sedan 1 januari 2021 är det Antidoping Sverige som tagit över som Sveriges nationella antidopingorganisation (NADO). Bestraffningsorganen Dopingnämnden och Riksidrottsnämnden finns kvar inom RF.
Läs mer om RF:s ansvar i antidopingarbetet och milstolpar i antidopingarbetet 1974-2020.
Riksidrottsstyrelsen
Riksidrottsförbundets beslutande organ Riksidrottsstyrelsen (RS) fastställer formellt föreskrifter som är kopplade till Idrottens antidopingreglementet. Riksidrottsstyrelsen har rätt att mellan RF-stämmorna besluta om ändringar i reglementet. Alla sådana beslut ska i förekommande fall dessutom beslutas av styrelsen för Antidoping Sverige.
Bestraffningsorgan
Dopingnämnden (DoN) är ett bestraffningsorgan inom Riksidrottsförbundet för ärenden som gäller dopingförseelser. Dopingnämnden består av ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter som väljs på RF-stämman.
Riksidrottsnämnden (RIN) prövar ärenden som högsta juridiska organ inom Riksidrottsförbundet och enligt Idrottens antidopingreglemente och RF:s stadgar. När Dopingnämnden förkunnat sin dom i ett bestraffningsärende kan det överklagas till Riksidrottsnämnden av den dömde eller av Antidoping Sverige. Riksidrottsnämnden är normalt sista instans efter att de förkunnat en dom, men det finns ändå möjlighet överklaga ytterligare en nivå, till den internationella skiljedomstolen CAS, Court Of Arbitration For Sport. CAS kan dock avvisa ärendet.
RF-SISU distrikten
De 19 RF-SISU distrikten stödjer idrotter och föreningar i sina respektive distrikt med information, utbildning och rådgivning i antidopingfrågor. Distrikten bedriver opinionsbildning och samverkar lokalt och regionalt med olika organisationer och myndigheter.
Specialidrottsförbunden
Specialidrottsförbunden (SF) upprättar antidopingplaner enligt RF:s stadgar. Planerna ska vägleda och initiera ett aktivt antidopingarbete inom förbundet och dess föreningar.
Skriften "Idrottens antidopingarbete" är författad av Antidoping Sverige i samråd med Riksidrottsförbundet och beskriver hur antidopingarbetet inom idrotten bedrivs och är organiserat. Syftet är att ge praktiskt stöd och vägledning, i första hand för specialidrottsförbund, men ledare och förtroendevalda på alla nivåer inom idrotten kan ha intresse och nytta av att ta del av innehållet.
Specialidrottsförbunden väljer ut idrottare som kan ingå i de nationella dopingkontrollpoolerna och ser till att Antidoping Sverige får aktuella uppgifter om prioriterade idrottsutövare och föreningar. De som ingår i kontrollpoolerna är skyldiga att vistelserapportera för att möjliggöra effektiva dopingkontroller.
Specialidrottsförbunden rapporterar gemensamma läger, samlingar och förändringar i det nationella tävlingsprogrammet till Antidoping Sverige.
Dopinglaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Dopinglaboratoriet i Huddinge är ett av världens runt 30 WADA-ackrediterade laboratorium och har varit ackrediterat sedan 1985. Dopinglaboratoriet genomför rutinanalyser baserade på WADA:s lista över förbjudna substanser och hjälper på så vis till att hålla idrotten fri från doping. Antidoping Sverige har ett avtal med dopinglaboratoriet om analyser av dopingprov inom idrotten. Utöver Antidoping Sverige finns också andra nationella antidopingorganisationer som sänder dopingtester till laboratoriet för analys. Verksamheten kontrolleras varje år av WADA genom en omfattande testkörning (reackreditering) som behöver vara godkänd för att få fortsatt status som officiellt dopinglaboratorium.
Aktörer inom samhällsdoping
PRODIS (Prevention av dopning i Sverige) är nätverket som ligger bakom arbetsmetoden 100% Ren Hårdträning, som bygger på utbildning, diplomering och samverkan mellan gym, polis, idrott och kommun. Metoden utvecklades 2007 av STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem) och initiativet kom från gymmen själva. Bakgrunden var ett uppmärksammat växande problem med olika dopningspreparat på träningsanläggningar samt att det saknades ett preventivt organiserat arbete mot dopning.
Dopingjouren arbetar med dopningsproblematik utanför idrotten. På dopingjouren.se finns allmän information om dopning och framför allt om användning av anabola androgena steroider med dess effekter, symtom och biverkningar. Tidigare fanns möjlighet att få rådgivning och stöd via telefon, men på grund av bristande resurser stängdes telefontjänsten under 2022. Det finns istället ett kontaktformulär där man kan ställa frågor och få dem besvarade.
Centrala förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är ett nationellt kompetenscentrum inom ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spelmissbruk). Deras uppdrag är att sprida kunskap om konsumtions- och skadeutvecklingen av alkohol och andra droger i samhället. Det görs genom undersökningar, sammanställningar och forskning, men även via kunskapshöjande insatser.