Vad är kosttillskott?

Det finns flera olika sätt att gruppera kosttillskott där kanske Riksidrottsförbundets indelning är den som är enklast att förstå om man sysslar med idrott.   

I ”RF:s kostpolicy” delas kosttillskott in i tre huvudgrupper: 
 
1. Energitillskott som innehåller kolhydrater och protein 

Energitillskott är produkter avsedda för användning före, under och efter träning. Några av dessa produkter innehåller enbart kolhydrater och elektrolyter och används under träning så att träningsintensiteten kan bibehållas när glykogendepåerna dräneras, blodsockernivån faller och vätskebalansen störs. Exempel är sportdrycker, energibars och -gels. Andra produkter används strax efter långa och hårda träningspass för att främja kroppens återhämtningsprocesser genom att fylla på de tappade glykogendepåerna och stimulera proteinsyntesen. Exempel är återhämtningsshake och -bar innehållande kolhydrat och protein.

2. Vitaminer och mineraler 

Tillskott av vitaminer och mineraler används för att möta det dagliga näringsbehovet eller för att behandla brister. Vissa av dessa kosttillskott innehåller näringsämnen i samma mängd som det rekommenderade dagliga intaget i de nordiska näringsrekommendationerna. Exempel är multivitaminer som innehåller den rekommenderade dagliga dosen av de viktigaste vitaminerna. Dessa kosttillskott används som ett tillägg till kosten när kosten av någon anledning inte ger tillräckligt med näringsämnen.

Kosttillskott som används vid behandling av näringsbrist har en högre dos och innehåller vanligtvis bara en enda vitamin eller mineral. Ett exempel är järntillskott med 100 mg järn som ordineras vid konstaterad järnbrist och järnbristanemi.

Tillskott av vitaminer och mineraler är sällan nödvändigt men kan komma ifråga om det finns konstaterad näringsbrist och/eller otillräckligt dietintag. De bör endast användas i samråd med läkare eller dietist då felaktig användning kan leda till överdosering av vitaminer och mineraler med negativa hälsoeffekter och obalans i näringsstatus.

3. Ergogena tillskott, så kallade prestationshöjande kosttillskott 

Ergogena tillskott ger eller marknadsförs att ge prestationshöjande effekt. Tillskotten innehåller näringsämnen eller andra komponenter som finns i mat, men i större mängder än vad vi kan få genom mat och dryck. Exempel är koffeinpiller och kreatintillskott. Den prestationshöjande effekten kan vara en kortlivad stimulerande effekt av ett ämne som koffein. Det kan också vara en långvarig effekt av ett ämne som ackumuleras i kroppen över tid och ökar träningseffekten.

Ergogena tillskott är den grupp som innebär störst risker både vad det gäller doping och hälsorisker. Det är den här typen av kosttillskott som Antidoping Sveriges varningar gäller i första hand. 

Kosttillskott kan ha effekt på prestationen

Prestationshöjande kosttillskott används i träningsmiljöer och inom idrotten. Det finns flera tusen olika tillskott med påstådda prestationshöjande effekter på marknaden, men bara några av dessa är vetenskapligt dokumenterade. Internationella Olympiska Kommittén har publicerat flera rapporter om kosttillskott och i mars 2018 kom ”IOC concensus statement: dietary supplements and the high-performance athlete”. Där pekar man ut fem substanser där det finns vetenskaplig evidens att dessa i vissa situationer kan ha positiv effekt på prestationen. Substanserna är beta-alanin, bikarbonat, koffein, kreatin och nitrater i rödbetsjuice. Tillskott med dessa substanser kan alltså öka prestationen för vissa idrottare i vissa sporter och övningar, men bara om de används rätt och om utövaren fysiologiskt responderar på användningen.

Riksidrottsförbundet har tillsammans med Svensk Antidoping (tidigare RF:s antidopingavdelning som numera är fristående organisation/Antidoping Sverige) gått ut med ett tydligt budskap att kosttillskott inte behövs för friska idrottare som äter fullvärdig kost. Detta har kritiserats av kosttillskottbranschen och av dess företrädare som ofta pekar ut några av de fem nämnda substanserna som ett exempel på att vi skulle ha fel eller till och med fara med osanning. Vi har aldrig förnekat att dessa substanser i vissa situationer hos vissa individer kan förbättra prestationen. Vi måste fortfarande varna för prestationshöjande kosttillskott eftersom det är denna grupp av kosttillskott som har högst risk att vara spetsade eller kontaminerade med dopingklassade substanser. Problemet är att den som köper kosttillskott aldrig kan veta vilka produkter som är kontaminerade eller spetsade. Det är därför alltid ett risktagande kopplat till användande av kosttillskott. Det är bakgrunden till att RF och Antidoping Sverige varnar generellt och avråder från bruk av kosttillskott. 

Det finns också andra skäl att vara försiktig med användningen av tillskott med de fem ovannämnda ämnena även om de kan öka idrottsprestationer. Vissa idrottare kan ha hälsokontraindikationer för användningen av sådana ämnen och det kan vara okänt för idrottaren. Exempelvis varnas personer med hjärtrytmstörningar för att inta koffein under träning eftersom kombinationen av hög intensitet, hög hjärtfrekvens och höga doser koffein kan utgöra hälsorisk. Flera av de ergogena substanserna kan orsaka mindre biverkningar, vilket innebär att prestationen för idrottaren totalt sett minskas. Om dessa kosttillskott används felaktigt och i för höga doser kan de orsaka allvarliga biverkningar och i värsta fall orsaka hälsorisker. Det är bakgrunden till att man i IOC:s konsensusrapport påpekar att eventuell supplementering av de fem tillskotten ska ske under vägledning, och att vägledning bör endast ges av kunnig personal. 

En sista viktig punkt är att effekten av ergogena substanser är minimal jämfört med alla andra faktorer som påverkar idrottsprestationer. De avgörande förutsättningarna för bra prestation är tillräcklig och lämplig träning, frånvaro av sjukdom och skador, tillräckligt med vila, bra återhämtningsrutiner och en varierad och hälsosam kost.

Studier visar dopingrisk vid kosttillskott

En sammanställning av flera internationella studier visade år 2017 att 12 till 58 procent av kosttillskott som riktar sig till personer som tränar eller idrottar innehåller dopingklassade substanser. En stor del av kosttillskotten var kontaminerade, det vill säga att de dopingklassade substanserna inte var deklarerade i produkternas innehållsförteckning.

I en studie av kosttillskott på den amerikanska marknaden visade HFL år 2007 att 25 procent av högrisk-kosttillskott var kontaminerade med icke-deklarerade prohormoner (omvandlas till anabola steroider) och 11 procent var kontaminerade med stimulantia. Den nederländska antidopingorganisationen undersökte förekomsten av kontaminerade kosttillskott i en mängd olika högrisk-kosttillskott år 2014. De hittade dopingklassade substanser i 38 procent av 66 kosttillskott som såldes på nederländska webbsajter. I fem procent av produkterna fanns det dopingmedel i en sådan hög koncentration att det kunde utgöra allvarliga hälsorisker.

En norsk studie publicerad 2019 undersökte 93 produkter som marknadsfördes som energigivande, muskelbyggande och/eller fettförbrännande. 21 produkter (23 procent) av de 93 analyserade produkterna innehöll dopingmedel, läkemedel och/eller för höga halter koffein. Det fanns dopingklassade substanser i 8 produkter (9 procent) av de 93 kosttillskotten. Alla kosttillskott som man fann dopingklassade substanser i köptes från en svensk nätbutik och alla var producerade av företag från USA.

En studie i Malmö år 2010 visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra. 

Livsmedelsverket fann allvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott år 2011. Bara två av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Åtta av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel. 

Kosttillskott kan utgöra hälsorisk

Förutom att resultera i positivt dopingtest kan kosttillskott med dopingklassade substanser utgöra allvarliga hälsorisker. Det finns flera rapporterade fall av död, hjärtstillestånd, hjärtinfarkt och hjärnblödning vid användning av kosttillskott med metylhexanamin. Higenamin stimulerar beta-1 receptorer i hjärtat och utgör en risk för biverkningar som snabba och oregelbundna hjärtslag. Risken är högst när sådana kosttillskott används i kombination med andra kosttillskott, droger eller mediciner, men de kan även vara farliga att använda var för sig.

Som nämns ovan visar flera studier att kosttillskott innehåller substanser som gör att de borde klassificeras som läkemedel. I den norska studien från 2019 upptäcktes de stimulerande substanserna synefrin och yohimbine som är förbjudna i Norge. Båda synefrin och yohimbine kan orsaka hälsorisker var för sig, och de kan orsaka allvarliga biverkningar om de kombineras med andra kosttillskott eller läkemedel.

Tillåtna substanser i kosttillskott kan också utgöra hälsorisker om de finns i olagligt höga doser eller konsumeras i stora mängder. Livsmedelsverket varnar för högt intag av koffein hos både vuxna och ungdomar. Även om toleransen för koffein varierar individuellt, kan höga intag orsaka biverkningar som hjärtklappning, huvudvärk, rastlöshet, nervositet och muskeltremor. Både vuxna och ungdomar riskerar att få för höga koffeindoser när de konsumerar energidrycker. Särskilt problematiskt är det med bruk av koffeinpiller eftersom de i pillerform ökar risken för överdosering och skadliga effekter.